Frågor och svar om strejken 8–10.2

1. Varför har vi vidtagit stridsåtgärder?

Löntagarnas köpkraft har i betydande grad försämrats under det senaste halvåret. Samtidigt har industriföretagen redovisat starka resultat och delat ut rekordstora belopp i aktieutdelning. Arbetsgivarsidan verkar inte förstå löntagarnas situation när priser och låneräntor stiger. Arbetsgivarens ovilja att ta fram en skälig lösning för att få till stånd ett avtal har lett till en situation där Industrifacket måste påskynda situationen med arbetskonfliktsåtgärder för att få till stånd en lösning.

2. Vem omfattar strejken?

Strejken rör utvalda arbetsplatser inom teknologiindustrin, plastproduktindustrin och kemisk produktindustrin, kemisk basindustri samt olje-, naturgas- och petrokemisk industri.

Strejken omfattar allt arbete enligt det tillämpliga kollektivavtalet på arbetsplatsen.

De strejkbelagda arbetsplatserna finns här.

Strejken rör allt arbete oberoende av arbetsuppgift eller medlemskap i Industrifacket.

OBS! Stridsåtgärderna rör också anställda på andra företag som på de strejkbelagda företagen utför uppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för ovannämnda kollektivavtal, till exempel arbetstagare uthyrda av bemanningsföretag.

3. När börjar och slutar strejken?

Strejken omfattar alla arbetsskift som anges i skiftlistan mellan onsdagen den 8 februari kl. 00:00 och fredagen den 10 februari 2023 kl. 23:59.

Börjar ett skift under strejken förblir det ogjort. Vi återvänder till arbetet först efter att strejken slutat till ett skift som börjar efter den.

Under strejken upphör produktionen på arbetsplatsen. Krävs en nedkörning av en process görs detta innan strejken inleds och processen startas åter efter att strejken avblåsts.

4. Är strejken laglig?

Ja. Kollektivavtalen för de avtalsområden som omfattas av strejken har löpt ut före den. Därmed gäller inte fredsplikten inom dessa avtalsområden.

Konflikträtten är en grundläggande rättighet.

5. Kan arbetsgivaren säga upp mig på grund av att jag deltar i strejken?

Nej. Verkställer en fackförening en stridsåtgärd har arbetsgivaren inte rätt att säga upp eller häva arbetsavtalet på grund av att någon deltar i stridsåtgärden. Industrifacket är en fackförening.

6. Vad om arbetsgivaren bestämmer att jag ska arbeta trots strejken?

Strejk är en laglig åtgärd som arbetsgivare inte får blanda sig i till exempel genom att försöka hindra anställda att lämna arbetsplatsen eller besluta om sanktioner. Också förtroendevalda deltar i strejken.

Försöker arbetsgivaren hindra dig att delta i strejken kontakta Industrifackets anställningsrådgivning, tfn 020 690 447, vardagar kl. 8.30–15, eller sänd e-post till [email protected]

7. Har strejken begränsats på något sätt?

Utanför strejken står följande arbete: arbete nödvändigt för att skydda liv och hälsa, arbete för att förhindra allvarliga miljöhot, arbete på företagshälsovårdsstationer, arbete på fabriksbrandkårer och nödarbete.

Industrifackets centrala strejkkommitté har fastställt gränserna för strejken och informerat huvudförtroendemännen på de ställen där det strejkas om dem. Enligt de fastställda gränserna avtalar huvudförtroendemannen med arbetsgivaren om det arbete som eventuellt står utanför strejken.

Undantag från gränserna kan beviljas endast av Industrifackets centrala strejkkommitté. Arbetsgivaren söker tillstånd per e-post hos strejkjouren.

8. Utbetalas strejkunderstöd?

Ja. Strejkunderstödet är 100 euro per skift enligt arbetsskiftssystemet. Av detta är 16 euro skattefritt. Av resten innehålls 40 % skatt. Därmed får du 66,40 euro. Du behöver inte skicka oss ditt skattekort.

Om arbetspasset enligt schemat är 10 timmar betalas strejkersättning 1,25 gånger och 1,5 för 12 timmars arbetspass.

Strejkbidrag får alla medlemmar som anslutit sig till Industrifacket senast den 3 februari 2023.

9. Hur ansöker jag om strejkbidrag?

Strejkbidrag ska sökas via e-tjänsten på Industrifackets webbplats. Du loggar in i tjänsten med dina personliga nätbankskoder.

Du kan ansöka om strejkbidrag tidigast måndagen den 13 februari och senast före den 22 mars. Bidraget utbetalas cirka en vecka efter att ansökan inlämnats.

Om du efter inloggning inte ser knappen ”Strejkbidrag”, kontrollera att du antecknat ditt verksamhetsställe bland dina uppgifter i e-tjänsten. Om du inte heller efter det hittar knappen ”Strejkbidrag”, skicka e-post till [email protected]

Obs! Strejkbidrag kan endast sökas via e-tjänsten på Industrifackets webbplats. Bidrag kan inte sökas via Industrifackets arbetslöshetskassas e-tjänst.

Detta skrotar inte vår konkurrenskraft. Finland har råd med löneförhöjningar, eftersom vi har värnat om vår konkurrenskraft. Löneförhöjningarna riskerar inte konkurrenskraften, eftersom lönerna också höjs i våra konkurrentländer.

10. Var får jag ytterligare uppgifter om strejken?

För ytterligare uppgifter om strejken kontakta din förtroendeman eller Industrifackets anställningsrådgivning, tfn 020 690 447, vardagar kl. 8.30–15, eller sänd e-post till [email protected]

11. Förstör Industrifackets löneförhöjningskrav konkurrenskraften?

Nej. Industrifacket eftersträvar löneförhöjningar som säkerställer köpkraften bland medlemmarna och som samtidigt är rimliga så att konkurrenskraften och sysselsättningen inte lider. Löneförhöjningarna gynnar till stor del den inhemska konsumtionen, vilket håller nationalekonomin i gång.

12. Leder stridsåtgärderna till att företag går i konkurs eller flyttar utomlands?

Det är enkelt att utnyttja en stridsåtgärd som käpphäst för att måla upp skräckscenarier. Ger vi upp inför denna skrämseltaktik ger vi upp vår grundläggande rätt att bevaka och försvara anställdas intressen och ställning – vid behov via stridsåtgärder.