Frågor och svar om strejken

1. Vad är det frågan om?

Det hela handlar om huruvida du godkänner att ditt eget eller någon annans uppsägningsskydd försvagas.

Regeringen bereder uppsägningslagen som försvagar uppsägningsskyddet för arbetstagare som jobbar på företag med färre än 10 anställda. Lagförändringen försätter arbetstagare och små arbetsplatser i en ojämlik ställning. Det finns inga garantier för att den försvagningen av uppsägningsskyddet som regeringen föreslår skulle stanna vid arbetsplatser med färre än 10 anställda.

Lagförslaget blir inte mindre ojämlikt för att regeringen sänkte gränsen på en mindre arbetsplats från det ursprungliga 20 anställda till 10 anställda.

Att säga upp en anställd enligt chefens personliga preferenser är fel. Uppsägningar ökar inte sysselsättningen.

Internationellt sett har Finland inte ett striktare skydd mot uppsägningar på grund av personmässiga skäl, och att sänka uppsägningströskeln skulle inte påverka sysselsättningen.

Vi godkänner inte att någons uppsägningsskydd försvagas. Vi kräver att regeringen omedelbart drar tillbaka beredningen av uppsägningslagen som bara skulle öka mängden godtyckliga beslut på arbetsplatserna.

2. Hur har regeringen försvagat arbetstagarnas ställning?

Regeringen har upprepade gånger brutit sitt löfte om att inte blanda sig i arbetslivets spelregler. Utkomstskyddet för arbetslösa har skurits ner, arbetstiden förlängts, semesterpenningen skurits ner, prövotiden förlängts, man har gjort det lättare att anställa långtidsarbetslösa på viss tid och aktiveringsmodellen har tagits i bruk. Läs mer här.

Fackförbundet godkände i tiderna det så kallade konkurrenskraftsavtalet under press från Sipiläs regering. I samband med avtalet kom man överens om att regeringen inte längre ensidigt för framåt förändringar av arbetslivet. Det har inte hållit, när man till exempel har drivit de så kallade aktiveringsmodellerna framåt som berör arbetslösa.

Uppsägningslagen är det senaste exemplet på att man inte kan lita på vad regeringen lovar.

Regeringspartiernas politiker har också hotat med att begränsa avtalsrätten och kollektivavtalens allmängiltighet.

3. Varför reagerar vi nu?

Regeringen har visat att den kontinuerligt strävar efter att försämra arbetstagarnas ställning. Förslaget till uppsägningslagen är bara det senaste exemplet på det. Det är #sistadroppen. Nu räcker det!

Om vi inte gör någonting nu, blir regeringens åtgärder bara allt värre för arbetstagarna. Vi vill sätta stopp för försvagandet av löntagarnas ställning och anställningsvillkor.

Till demokratin hör att det ska vara möjligt att påverka det politiska beslutsfattandet också mellan valen. Vi agerar nu när uppsägningslagen fortfarande bereds. Regeringen kan ännu dra tillbaka lagförslaget.

Den 3 oktober strejkade nästan 22 000 Industrifackets medlemmar på 150 arbetsplatser. Dessutom ät övertidsförbudet som Industrifacket utlyste måndagen 17 september fortfarande i kraft. De här eller de andra fackförbundens åtgärder var inte tillräckliga som påtryckningsåtgärd för att få regeringen att ändra riktning. Det är därför dags att ta till kraftigare åtgärder.

4. Varför strejk?

Industrifacket har utlyst en strejk mot den uppsägningslag som regeringen driver.

Strejken är en laglig organisationsmässig åtgärd med vilken vi försvarar alla arbetstagares uppsägningsskydd. Vi vill att regeringen drar tillbaka lagförslaget som försvagar uppsägningsskyddet för arbetstagare på mindre företag.

5. Vem omfattas av strejken?

Strejken omfattar allt arbete på arbetsplatsen som hör till kollektivavtalets tillämpningsområde.

Strejken gäller alla oavsett vad man arbetar med och om hör till facket.

Förteckning över arbetsplatser som omfattas av strejken kan finnas här.

6. När börjar och slutar strejken?

Strejken omfattar alla arbetsskift som enligt arbetsschemat börjar under tiden 25.10 klockan 0.00 och 28.10 klockan 0.00.

Om arbetsskiftet har börjat under det föregående dygnet men fortsätter under ”strejkdygnet”, slutförs i ifrågavarande skift, t.ex. 24.10 klockan 22.00–25.10 klockan 6.00.

Om arbetsskiftet inleds under ”strejkdygnet” (25.10 klockan 0.00–28.10 klockan 0.00), inleds inte skiftet alls, utan arbetstagarna återvänder till jobbet till skift som börjar under nästa dygn.

Under strejken sker ingen produktion. Om orocessen måste köras ner, görs det innan strejken börjar och körs igång efter att strejken är slut.

7. Måste man meddela om strejken till den egna arbetsgivaren?

Industrifacket meddelar om stridsåtgärderna till riksförlikningsmannen och arbetsgivarförbundet. Arbetsplatsens förtroendeman ska omedelbart meddela om strejken till arbetsgivaren.

8. Vad om arbetsgivaren försöker beordra arbetstagaren till jobb oberoende av strejken?

En strejk är en laglig åtgärd. Arbetsgivaren får inte till exempel förhindra arbetstagare att lämna arbetsplatsen eller med sanktioner. Också förtroendemännen deltar i strejken.

Om din arbetsgivare försöker förneka din rätt att delta i strejken, ta kontakt med Industrifackets strejkjour per e-post [email protected] eller per telefon 020 774 1039.

Strejkjouren är öppen fre 19.10 till kl.19, mån 22.10 kl. 8.30–17, tis 23.10 kl. 8.30–17, ons 24.10 kl. 8.30–17, tor 25.10 kl. 8.30–19, fre 26.10 kl. 8.30–19, lör 27.10 kl. 11–17.

9. Hur har strejken begränsats?

Industrifackets centralstrejkkommitté har definierat strejkgränserna och meddelat dem åt förtroendemännen på de verksamhetsställena som omfattas av strejken. Huvudförtroendemannen kommer överens med arbetsgivaren om sådant arbete som möjligtvis inte omfattas av strejken.

Arbete som inte omfattas av strejken: arbete som görs för att säkra människoliv och hälsa, arbete som görs för att undvika allvarliga miljöolyckor, arbete på företagshälsovårdsstationer samt nödarbete.

Följande arbeten omfattas inte av strejken: arbete som utförs för att trygga människoliv och hälsa, arbete för förebyggande av allvarliga miljöhot samt arbeten som är viktiga för utrustningssäkerhet och för att värna om värdefulla råvaror, arbete i företagshälsovården samt nödarbete.

10. Betalar förbundet strejkbidrag?

Ja. De Industrifackets medlemmar som deltar i den ett dygn långa strejken får ett strejkbidrag på 100 euro för den förlorade arbetsdagen. 16 av bidrag är skattefritt och resten av summan är skattebelagt (40 %) som skattemyndigheten drar av. 66.40 euro betalas in på kontot.

För att ha rätt till strejkbidrag måste medlemskapet ha trätt i kraft senast den 18.10.2018.

11. Hur ansöker jag om strejkbidrag?

Strejkbidrag söks via Industrifackets e-tjänst som du hittar på förbundets webbplats. Man loggar in på tjänsten med de egna personliga nätbankskoderna.

Om du inte hittar en knapp för ”Strejkbidrag” (Lakkoavustus) efter att du skrivit in dig i tjänsten, kontrollera att du har lagt din arbetsplats i samband med dina egna uppgifter i e-tjänsten. Om knappen inte heller syns efter det, ta då kontakt med strejkjouren per e-post [email protected] eller per telefon 020 774 1039. Strejkjouren är öppen fre 19.10 till kl.19, mån 22.10 kl. 8.30–17, tis 23.10 kl. 8.30–17, ons 24.10 kl. 8.30–17, tor 25.10 kl. 8.30–19, fre 26.10 kl. 8.30–19, lör 27.10 kl. 11–17.

12. Är övertidsförbudet fortfarande i kraft?

Ja. Övertidsförbudet är fortfarande i kraft. Förbudet avslutas 26.10 klockan 0.00. Information om övertidsförbudet hittar du här.

13. Var hittar jag mer information?

Du får ytterligare information om strejken av din förtroendeman, din fackavdelning eller förbundet strejkjour.

Strejkjourens telefonnummer är 020 774 1039. Strejkjouren är öppen fre 19.10 till kl.19, mån 22.10 kl. 8.30–17, tis 23.10 kl. 8.30–17, ons 24.10 kl. 8.30–17, tor 25.10 kl. 8.30–19, fre 26.10 kl. 8.30–19, lör 27.10 kl. 11–17.

Strejkjourens e-postadress är [email protected].

Håll dig uppdaterad genom att följa med Industrifackets Facebook-sida  och förbundets webbplats på adressen www.teollisuusliitto.fi/sv/strejk/.