Tre år av nedskärningar

Redan våren 2015 kritiserades regeringsprogrammet för att vara diskriminerande mot mindre bemedlade och för att vara grundlagsstridig. Många av inbesparingarna som skrivits in i regeringsprogrammet har riktats mot löntagarna.

2015

På regeringsprogrammets nedskärningslista fanns bland annat en begränsning av den subjektiva rätten till dagvård, nedskärningar i den inkomstrelaterade dagpenningen och ytterligare nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa.

Från det inkomstrelaterade utkomstskyddet skar man 200 miljoner, från alterneringsledigheten 50 miljoner och från yrkesutbildningen 190 miljoner euro.

Regeringen körde hårt framåt med de så kallade tvångslagarna, som skulle ha försvagat löntagarnas ställning och arbetsvillkor. Man skulle till exempel ha gjort ytterligare nedskärningar på 120 miljoner euro i det inkomstrelaterade utkomstskyddet.

Fackförbundens motstånd och åsiktsyttring påverkade regeringens beslut att dra tillbaka tvångslagarna.

Genom tvångslagarna ville regeringen bl.a. uppnå följande:

  • förkorta semestern från 38 till 30 dagar
  • skära ner semesterpenningen med 30 procent
  • förlänga arbetstagarnas arbetstid med 100 timmar i året
  • skära i lönen under sjukfrånvaro
  • göra trettondag och Kristi himmelsfärdsdag till obetalda lediga dagar

Efter att hotet om tvångslagarna avvärjdes började man förhandla om det så kallade konkurrenskraftsavtalet.

konkurrenskraftsavtalet blev färdigt i början av 2016. Fackförbunden godkände avtalet med långa tänder, men man ansåg att det var ett mindre skadligt alternativ för medlemmarna än regeringens tvångslagar.

2016

Nedskärningar i föräldradagpenningen.

Förändringar i semesterlagen minskade mängden semester som tjänas in under familjeledighet.

Villkoren för alterneringsledighet gjordes striktare.

Karensdagarna för sjukdomstid under semestern återinfördes.

Regeringen ville öka mängden lokala avtal genom lagstiftning som skulle köra över kollektivavtalen.

Regeringen föreslog en ny tjänst för arbetsprov.

Konkurrenskraftsavtalet godkändes som ett alternativ för tvångslagarna. Bland annat arbetstiden förlängdes med 24 timmar. Facket hade inget val än att godkänna avtalet.

I samband med att konkurrenskraftsavtalet ingicks, lovade regeringen Sipilä att man inte kommer att skära i utkomstskyddet för arbetslösa. Det här löftet bröt ändå regeringen  och började senare förbereda den så kallade första aktiveringsmodellen. Den andra aktiveringsmodellen förbereds som bäst.

2017

Enorma nedskärningar i utbildningen.

Så gott som alla Fpa:s förmåner skars ner.

Försämringar i lönesubventioner, startbidrag och kostnadsersättningar för arbetslösa.

Stora nedskärningar i yrkesutbildningen och vuxenutbildningen. Den så kallade yrkesutbildningsreformen skar ner utbildningsanslagen med 190 miljoner euro. Färre studieplatser och mindre utbildning.

Nedskärningar på 200 miljoner euro i utkomststödet som man avtalade om innan konkurrenskraftsavtalet trädde i kraft. Flera åtstramningar i de arbetslösas ställning.

Utkomststödet förkortades och karenstiden förlängdes. Förändringarna i arbetsavtalslagen förde med sig försämringar i löntagarnas anställningsskydd.

Den så kallade aktiveringsmodellen godkändes. Modellen skär i utkomstskyddet för arbetslösa, om det så kallade aktiveringsvillkoret inte uppfylls.

2018

Den första aktiveringsmodellen som skär i utkomstskyddet trädde i kraft 1.1.2018. Statistik från Fpa och Finansinspektionen visar att omkring 150 000 personer fick sänkt arbetslöshetsbidrag under perioden april–juni.

I samband med budgetmanglingen föreslog regeringen att man ska tillåta ogrundade visstidsanställningar för under 30-åriga arbetstagare. Lagförslaget drog senare tillbaka.

Regeringen presenterade också ett lagförslag för att försvaga anställningsskyddet på företag med färre än 20 anställda.

Regeringen fortsätter fortfarande beredningen av den så kallade andra aktiveringsmodellen . Det är meningen att lagförslaget ska lämnas över till riksdagen under hösten.

Arbetsgivarens återanställningsskyldighet och skyldighet att erbjuda extrajobb gäller inte längre situationer där det finns läroavtalsstuderande på arbetsplatsen. Förändringen har negativa följder för arbetstagarnas utkomst, jämlikhet och personalutbildning.