FFC välkomnar regeringens beslut att tidigarelägga indexhöjningarna

De allt högre energipriserna och Rysslands angrepp på Ukraina har lett till höjda levnadskostnader. De snabbt stigande priserna är ett mycket tråkigt fenomen. Alla drabbas och det finns inga särskilt bra sätt för regeringen att ingripa i problemet. Under de knappa tider som orsakas av kriget skulle skattestimulans snarare driva på inflationen ytterligare.

Det är i synnerhet låginkomsttagare som får lida när priserna stiger. Därför välkomnar fackcentralen FFC regeringens beslut att i år göra en extra indexhöjning av de sociala förmånerna för att kompensera de höjda levnadskostnaderna. Regeringen fattade beslutet i samband med rambudgetförhandlingarna i tisdags.

– Att tidigarelägga indexhöjningarna av de minsta sociala förmånerna är ett viktigt och utmärkt beslut. Det är en begränsad och fungerande punktåtgärd för dem som lider mest av inflationen, säger Jyrki Konola som är direktör på FFC.

FFC anser att det är förståeligt att regeringen på grund av krisen blev tvungen att tänja på de ramar som begränsar statens användning av pengar. Regeringen fattade beslut om ytterligare satsningar på försvaret och försörjningsberedskapen samt för att Finland ska kunna frigöra sig från rysk fossil energi.

– Satsningarna på säkerhet och försörjningsberedskap är nu nödvändiga på grund av den osäkerhet som har orsakats av Rysslands anfallskrig. I den här situationen var det inte realistiskt att göra satsningarna inom ramarna för statsfinanserna.

Regeringens satsningar på forsknings- och innovationsverksamhet skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt i framtiden. Regeringen slog fast att ett skatteincitament för forskning och utveckling, som baserar sig på tilläggsavdrag, införs som en del av finansieringshelheten från år 2023.

Regeringen beslöt också att öka den permanenta finansieringen av yrkesutbildningen. Som helhet minskar finansieringen ändå, eftersom de tidsbundna framtidsinvesteringar som riktas till yrkesutbildningen samtidigt håller på att upphöra.

– Det är mycket viktigt att delvis kompensera för den tidsbegränsade finansiering som upphör, men det här problemet var självförvållat. I framtiden måste man sträva efter en mer långsiktig politik. Att täcka bestående penningbehov med tidsbegränsad finansiering leder bara till onödigt velande och osäkerhet, påpekar Konola.

Regeringen fattade inte beslut om några betydande skatteåtgärder i samband med ramförhandlingarna. Det finns ändå skäl att återkomma till beskattningen i samband med budgetförhandlingarna i höst.

– De extra utgifter som krävs på grund av den säkerhetspolitiska situationen och dess omedelbara konsekvenser kan nu skötas med lånade pengar. Men på längre sikt måste också sådana här nödvändiga utgifter utanför ramarna finansieras med skatter eller genom att skära ner andra utgifter. Om konjunkturläget tillåter kan det vid budgetmanglingen vara skäl att överväga skattehöjningar som stärker de offentliga finanserna, säger Konola.

FFC har redan tidigare föreslagit att det ramsystem som styr statens penninganvändning ska reformeras och att den offentliga ekonomin ska stärkas.