Varför görs pensionsreformen och vad innebär den?
Den pensionsreform som just nu håller på att genomföras kan beskrivas som ett regelbundet underhåll av pensionssystemet. Reformen görs för att säkerställa att nivån på pensionerna inte sjunker och att man uppnår rättvisa mellan generationerna, berättar FFC:s expert Sinikka Näätsaari.
Arbetsmarknadsorganisationerna uppnådde ett förhandlingsresultat om arbetspensionsreformen den 19 januari och Petteri Orpos regering konstaterade den 23 januari att avtalet uppfyller de mål som har ställts upp i regeringsprogrammet.
FFC:s styrelse godkände för sin del pensionsuppgörelsen den 27 januari. Härnäst börjar Social- och hälsovårdsministeriet utarbeta en regeringsproposition utgående från förhandlingsresultatet. Därefter går lagförslaget till riksdagen för godkännande.
Varför genomfördes pensionsreformen?
Den förra pensionsreformen, som trädde i kraft 2017, har ansetts vara lyckad och den har i huvudsak fungerat enligt förväntningarna. I synnerhet den sneda befolkningsstrukturen håller dock på att bli en utmaning för Finland.
– De nativitetstal som låg som grund för beräkningarna i samband med den förra pensionsreformen har visat sig vara betydligt lägre än vad man då förväntade sig. Den arbetsrelaterade invandringen till Finland har också varit rätt liten. De befolkningsprognoser som gjordes i höstas ser bättre ut när det gäller den arbetsrelaterade invandringen, men det finns fortfarande en viss osäkerhet. Det är viktigt att följa med befolkningsprognoserna på längre sikt, berättar Sinikka Näätsaari, som är chef för pensionspolitik på FFC.
Organisationerna på arbetsmarknaden började förbereda sig på reformbehovet redan för flera år sedan och gjorde ett gemensamt förslag till skrivning om arbetspensionerna till regeringsprogrammet för Petteri Orpos regering. Enligt skrivningen borde man reagera på befolkningsutvecklingen och de ekonomiska utmaningarna för att trygga nivån på pensionerna och rättvisan mellan generationerna.
Organisationernas förslag togs med i regeringsprogrammet. Regeringen ville att pensionsreformen ska stabilisera nivån på pensionsförsäkringsavgifterna och stärka de offentliga finanserna genom ett regelbaserat stabiliseringssystem.
Regeringens finanspolitiska ministerutskott preciserade senare målet så att ändringarna ska stärka de offentliga finanserna på lång sikt med cirka 0,4 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten.
– Det här var uppdraget som centralorganisationerna på arbetsmarknaden fick, och som de började söka en lösning på. Det förhandlingsresultat som nu har uppnåtts är arbetsmarknadsorganisationernas förslag, som regeringen godkände och som den nu utgår från när den utarbetar lagstiftningen.
Vad innebär pensionsreformen?
Tyngdpunkten i reformen ligger på att förbättra hållbarheten i finansieringen av pensionssystemet och trygga en tillräcklig förmånsnivå. Reformen är inte lika omfattande som till exempel den reform som genomfördes år 2017. Vanliga löntagare kommer inte att märka av några större förändringar.
– Det är så att säga fråga om ett regelbunden underhåll av systemet, vilket behövs emellanåt. Den här reformen medför inte försämrade pensionsförmåner eller till exempel höjd pensionsålder, påpekar Sinikka Näätsaari.
De centrala punkterna i pensionsreformen är en placeringsreform och införandet av ett så kallat regelbaserat stabiliseringssystem. Båda de här är sådana stabiliserande element som regeringen har efterlyst, som kan stärka pensionssystemet och se till att pensionsavgifterna är stabilare långt in i framtiden.
I pensionsuppgörelsen ingår också förslag till statsmakten om att bland annat utreda metoder för att förebygga och behandla problem med psykisk ohälsa samt utveckla företagshälsovården.
– Ur FFC:s perspektiv är det viktigt att utveckla arbetslivet och förbättra arbetshälsan, både med tanke på arbetstagarna själva och med tanke på bland annat förlängningen av tiden i arbetslivet. Det här arbetet kommer vi att aktivt att fortsätta med.
Vilka andra frågor är centrala för FFC?
Det finländska arbetspensionssystemet är lagstadgat och omfattar alla löntagare. För löntagarna är det viktigt att pensionssystemet är lagstadgat och obligatoriskt, och det förebygger också fattigdom bland pensionärer.
– En fråga som är viktig för löntagarna är att förmånsnivån är tillräcklig och möjliggör en skälig utkomst när man går i pension. Hörnstenar i pensionssystemet är bland annat att systemet ska vara förmånsbestämt, försäkringsbaserat, lagstadgat och inkomstbundet samt att det ska finnas ett egendomsskydd och att systemet ska vara rättvist mellan generationerna. De här principerna kommer att finnas kvar även efter den här reformen. Principerna nämns också i regeringsprogrammet, säger Sinikka Näätsaari.
Pensionsuppgörelsen innehåller inga nedskärningar i förmånerna. Inför förhandlingarna talades det i den offentliga debatten till exempel om att slopa pensionstillväxten för oavlönade perioder. I dagsläget tjänar man in förvärvspension också för perioder med inkomstrelaterad arbetslöshetsförmån, familjeledighet och studier som leder till avlagd examen.
Det talades också om att avskaffa den partiella förtida ålderspensionen eller att skärpa villkoren för den.
I diskussionerna höjdes det också röster för att slopa de olika definitionerna av arbetsoförmåga. Inom den offentliga sektorn tillämpas en yrkesbaserad definition av arbetsoförmåga som gäller alla arbetstagare. Inom den privata sektorn tillämpas en yrkesbaserad definition av arbetsoförmåga för personer över 60 år.
Ingen av de här försämringarna ingår i organisationernas förslag.
Rättvisan mellan generationerna stärks i synnerhet genom att man ökar fonderingen av pensionerna.
– På det här sättet minskar betalningsbördan för yngre generationer. Ett av huvudsyftena med uppgörelsen är uttryckligen att stärka förtroendet för pensionssystemet.