FFC: Regeringen höll inte löftet om att trygga vardagen – nedskärningar föreslås i kommunernas basservice

Finansminister Riikka Purras budgetförslag pekar ut regeringens strama ekonomiska linje för 2026. Enligt förhandsuppgifter skulle förslaget inte innehålla fler nedskärningar i basservicen än vad regeringen redan tidigare beslutat om.

Trots detta är några av de största sparåtgärderna i finansminister Purras förslag omfattande nedskärningar i kommunernas basservice och finansieringen till organisationer.

– Dessa nedskärningar är återigen som en våt trasa i ansiktet på den vanliga medborgaren. Att skära i finansieringen till kommuner och organisationer är i praktiken att skära i vardagliga tjänster, säger fackcentralen FFC:s ekonom Tatu Knuutila.

De nya nedskärningarna, tillsammans med resultatet av tidigare ramförhandlingar och det så kallade ”effektiviseringsprogrammet” inom den offentliga förvaltningen, kan påverka både kvaliteten och tillgången till offentliga tjänster – samt den allmänna ekonomiska situationen.

– Den djupare än väntade lågkonjunkturen och anpassningen av de offentliga finanserna har tillsammans lett till en oroande ökning av arbetslösheten de senaste två åren. De föreslagna nedskärningarna inom offentlig förvaltning och organisationer kommer sannolikt att leda till uppsägningar, vilket i sin tur ökar arbetslösheten ytterligare.

Purra föreslår dessutom att statens ersättning för integration slopas ovanpå de tidigare nedskärningarna. I stället borde integrationen av redan bosatta utlänningar i Finland påskyndas och effektiviseras. Nu riskerar tjänsterna att splittras och bli sämre.

När det gäller anpassningen av de offentliga finanserna hade man väntat sig att näringslivet skulle bidra, bland annat genom nedskärningar i företagsstöd. I Purras förslag har dock de stora orden om att minska företagsstöd i praktiken reducerats till nedskärningar i forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU eller t&k). Dessutom har sjöfarten pekats ut, där stödet till besättningar föreslås minskas – en liten besparing som kan få stora negativa konsekvenser för Finlands försörjningsberedskap.

Det kom också som en överraskning att finansministern fortsätter att skära i utbildningen. Till exempel föreslås nu nedskärningar på totalt 40 miljoner euro inom det fria bildningsarbetet och kommunernas statsandelar kommer till stor del att påverka utbildningssektorn. FFC är särskilt oroligt över det möjliga nedläggandet av Utbildningsstyrelsen och dess konsekvenser för kvaliteten på utbildningen i Finland.

– Att skära i finansiering för forskning, utveckling och utbildning är ur ett tillväxtperspektiv extremt dåliga beslut. Det är ofattbart att pratet om att skära i företagsstöd har utvecklats till ett skämt, säger Knuutila.

Samtidigt finns det flera åtgärder som totalt saknas i finansministerns förslag.  Till exempel borde beskattningen av onoterade bolags utdelningar reformeras, och det skulle vara klokt att indexbinda utvecklingen av miljö- och hälsoskatter. Sådana beslut skulle stöda både de offentliga finanserna och hållbar tillväxt.

Det snabbaste sättet för regeringen att nå sina sparmål skulle vara att dra tillbaka sina tidigare beslut om skattesänkningar för företag och höginkomsttagare till ett värde av flera miljarder euro.

– Beslutet att sänka bolagsskatten minskar till exempel skatteintäkterna med över 800 miljoner euro årligen. Om detta beslut skulle återtas, kunde regeringen i praktiken undvika att behöva göra ytterligare en miljard euro i anpassningar, påpekar Knuutila.