Bakslag i ekonomin och massarbetslöshet fortfarande en utmaning
Finlands ekonomi fortsätter att drabbas av bakslag utan tydliga tecken på förbättring. Iran–konflikten har skapat ny osäkerhet på marknaderna och bidrar till stigande priser. Tillsammans med inflation, höga räntor och svagare exportefterfrågan hotas den redan sköra ekonomiska återhämtningen. Förhoppningar om att tysk industri skulle öka efterfrågan på finländska investeringsvaror har inte infriats.
– Tyskland är beroende av gasimport och lider av de störningar som kriget i Iran orsakat. Denna osäkerhet återspeglas också i den finländska industrin, vars tillväxtförväntningar till stor del byggde på en ökning av den tyska exporten. Mot denna bakgrund är vapenvilan utmärkta nyheter för Finland, konstaterar Industrifackets chefsekonom Timo Eklund.
Trots detta har Finlands industri visat en viss styrka: i februari ökade industriproduktionen med 5 procent jämfört med året innan. Industrin ser ut att påverkas mindre av kriget än vad den inhemska marknaden påverkas. Samtidigt har ändå ekonomiska problem hopat sig under en längre period av nolltillväxt. Nedskärningar som genomförts i fel konjunkturläge har inte stabiliserat statsekonomin eller minskat avsevärt på låntagningen.
Industrifacket lyfter också fram att Finland befinner sig i en situation av långvarig massarbetslöshet. Sedan augusti 2025 har arbetslöshetstrenden för personer mellan 15 och 74 år legat över 10 procent och i februari 2026 var arbetslösheten 10,5 procent.
Industrifacket kritiserar regeringens linje eftersom regeringen fokuserar på disciplinära åtgärder snarare än aktivering. Skärpta sanktioner och slopandet av det skyddade beloppet på 300 euro i arbetslöshetsersättningen hjälper inte människor att hitta arbete.
– Man sköter fortfarande arbetslösheten med hjälp av disciplinära åtgärder, inte genom aktivering. Regeringens sysselsättningspolitik är allt annat än fungerande. Skärpta karenstider och att helt avskaffa det skyddade beloppet kommer inte att hjälpa de arbetslösa att få jobb, konstaterar Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila.
I maj ersätts arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen av en ny ”allmän förmån”, som ligger på samma nivå som det tidigare arbetsmarknadsstödet. Från september skärps dessutom plikten att söka jobb för personer utan inkomster. Industrifacket anser att det riskerar att leda till att arbetsgivare i ännu mindre utsträckning lägger ut lediga jobb till exempel i annonser.
Massarbetslösheten ser ut att förvärras ytterligare under början av 2026, med ökningar i alla branscher och inom samtliga åldersgrupper.
En presentation av det ekonomiska läget presenteras månatligen av Industrifackets avdelning för samhällspåverkan och forskning. Presentationen finns i sin helhet här (på finska).