FFC vill få bort Finland från avgrundens rand för att åter bli en del av Norden

Fackcentralen FFC kräver att följande riksdag ska återställa förtroendet på arbetsmarknaden och leda Finland tillbaka in på den nordiska vägen. FFC offentliggjorde inför påsken centralorganisationens mål för nästa valperiod.

Den sittande regeringen har vidtagit en lång rad åtgärder som har ökat arbetsgivarnas makt på arbetsmarknaden och förvärrat situationen för både arbetstagare och arbetslösa. FFC vill att nästa regering ska rätta till den här situationen.

– Den osynliga bromsen för ekonomin är den rädsla som regeringen har orsakat de finländska arbetstagarna och därigenom hela samhället. Senast under nästa valperiod måste man se till att finländarna får tillbaka sin framtidstro och sin tro på en rättvis arbetsmarknad, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

FFC anser att Finland borde återgå till den nordiska vägen. Nordiska element behövs både på arbetsmarknaden och inom arbetskraftsservicen.

– Statens agerande borde styras av viljan att bevara välfärdssamhället, där den offentliga makten genom sina åtgärder stöder folks förtroende för institutionerna och den egna förmågan att klara sig i olika skeden av livet. Det är meningslöst att vifta med piskan om folk inte får reella möjligheter att påverka sin egen livssituation.

FFC:s mål innehåller flera element som stärker arbetstagarnas ställning och förtroende. FFC till exempel vill förbättra balansen i anställningsförhållandena. Därför kräver FFC längre uppsägningstider när det är arbetsgivaren som säger upp, skärpta uppsägningsgrunder vid uppsägningar av produktionsorsaker och ekonomiska orsaker samt starkare ställning för personer med atypiska anställningar.

Strukturerna på arbetsmarknaden måste förnyas. Riksmedlarens ställning borde stärkas genom egen informationsproduktion samt genom en självständigare, oberoende roll. Också lagstiftningen om lokala avtal borde justeras genom att ge arbetstagarsidan tolkningsföreträde och genom att se över balansen i strejklagstiftningen.

Därtill borde definitionen av kollektivavtalens allmänt bindande verkan breddas för att trygga nivån på anställningsvillkoren när arbetsmarknaden förändras.

– Vi har många förslag som gäller balansen på arbetsmarknaden – och det bästa är att de knappt kostar något. De här förslagen kommer alltså inte att falla på de krav som skuldbromsen ställer. Om vi verkligen vill närma oss den nordiska modellen, måste vi åstadkomma en bättre balans på arbetsmarknaden till förmån för arbetstagarna i stället för att öka arbetsgivarnas makt, konstaterar Eloranta från FFC.

Facket vill se tag mot arbetsmarknadsbrottsligheten

FFC kräver också åtgärder mot oönskade fenomen i arbetslivet. I målen för nästa valperiod lyfter FFC fram den utbredda arbetsmarknadsbrottsligheten.

– Vi har redan tidigare föreslagit ett omfattande och konkret åtgärdspaket för att bekämpa arbetsmarknadsbrottslighet. Till exempel borde lönedumpning kriminaliseras och fackförbunden borde få rätt att väcka talan. Också myndigheterna behöver fler verktyg och större resurser, påpekar Jarkko Eloranta.

Den nuvarande regeringsperioden har visat att intressebevakningen i arbetslivet numera är en del av politiken och därför är det viktigt för FFC att föra fram sina synpunkter före och efter valet. Avtalandet om arbetslivsfrågor får inte innebära att arbetsgivarnas intressebevakare förhandlar med regeringen utan att ta med de fackförbund som representerar löntagarna.

– De lagar som försämrar arbetstagarnas ställning är förhoppningsvis den politiska högerns och näringslivets sista parningsdans. Under nästa regeringsperiod måste man återgå till genuina förhandlingar.