Industrifackets Riku Aalto kräver svar av samlingspartiet: Förbinder sig partiet att inte sänka arbetstagarnas löner eller förlänga arbetstiden?

Finlands Näringsliv EK publicerade nyligen intresseorganisationens målsättningar inför följande valperiod. EK föreslår att trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag blir vanliga arbetsdagar samt att det ska bli möjligt att skära i söndags- och övertidsersättningar genom lokala avtal.

Industrifackets ordförande Riku Aalto kräver ett tydligt svar från samlingspartiet om partiet tänker driva EK:s initiativ under nästa valperiod.

– Arbetstagarna har rätt att veta vad partiet tänker göra. Förbinder sig samlingspartiet att inte sträva efter längre arbetstid eller möjliggöra nedskärningar av löner under nästa valperiod, frågar Aalto.

Enligt Aalto är frågan relevant eftersom den nuvarande regeringen är ledd av samlingspartiet och har under den här regeringsperioden drivit arbetsgivarorganisationernas och näringslivets intressen.

– EK och Samlingspartiet har hittills gått hand i hand med sina krav. Det väsentliga nu är att veta om Samlingspartiet under nästa valperiod skulle göra på samma sätt som under den här — det vill säga i praktiken genomföra EK:s förslag som sådana, säger Aalto.

Aalto påminner om att söndags- och övertidsersättningar inte är några extra förmåner, utan en del av den lön många arbetstagare tjänar genom sitt arbete.

– Det handlar om vanliga löntagares inkomster. Om man skär i söndags- och övertidsersättningarna eller om helgdagar tas bort, leder det direkt till lägre lön eller längre arbetstid för samma lön.

– Erfarenheterna från de senaste åren visar att försämringar av arbetstagarnas villkor och förmåner inte har löst Finlands ekonomiska problem. Därför är det rimligt att fråga varför samma medicin erbjuds ännu en gång, säger Aalto.

Industrifackets beräkningar: EK:s krav kan kosta arbetstagare tusentals euro per år

Enligt Industrifackets preliminära beräkningar skulle Finlands Näringslivs förslag om att minska på söndags- och övertidsersättningar samtidigt också minska industriarbetarnas årsinkomster avsevärt. Beroende på yrkesbeteckning skulle inkomstförlusterna i genomsnitt uppgå till mellan 3–11 procent per år. I praktiken innebär det förluster på flera tusen euro årligen för flera arbetstagare.

För en metallarbetare eller en anställd på sågverk rör det sig om nästan 1 400 euro per år. Inom kemisk processindustri rör det sig om närmare 2 800 euro och en plastindustriarbetare 1150 euro.  För en varmvalsverksarbetare kan det röra sig om över 5 000 per år.

Siffrorna härstammar från Industrifackets forskningsteam.

I beräkningarna har man ännu inte beaktat EK:s förslag om att göra trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag till vanliga arbetsdagar. Det skulle ytterligare öka arbetstagarnas förluster och innebära ytterligare hundratals euro i minskade årsinkomster för många.

– EK talar om flexibilitet och lokala avtal, men för arbetstagaren skulle effekten av förslagen synas mycket konkret som en mindre lönepåse. Det handlar inte om små förändringar, utan i många fall om årliga inkomstförluster på flera tusen euro, säger Riku Aalto.