Lättare att permittera, men också bättre utkomstskydd för dem som drabbas – Parterna på arbetsmarknaden enades om stort krispaket

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden har presenterat ett krispaket med 16 förslag för att lindra den plötsliga ekonomiska krisen på grund av coronaviruset. De tillfälliga åtgärderna ska rädda företagens verksamhet, men också trygga utkomsten för dem som sägs upp eller permitteras. Det är regeringen som bestämmer om åtgärderna ska träda i kraft.

Finlands fackförbunds centralorganisation FFC:s styrelse godkände på onsdagskvällen det omfattande krispaket (på finska) som centralorganisationerna på arbetsmarknaden i snabb takt hade satt ihop efter att det stod klart att coronaviruset slår hårt mot den finländska ekonomin och sysselsättningen. Industrifacket hör till de största medlemsförbunden inom FFC.

Krisaketet består av sammanlagt sexton åtgärdsförslag, varav de flesta är tänkta att gälla fram till årsskiftet. Det är regeringen som bestämmer om förslagen ska träda i kraft.

– Det är en helhet som på många sätt är tung för arbetstagarna, men i den här situationen är åtgärderna nödvändiga, säger FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Han konstaterar att kundantalet eller verksamheten i övrigt har rasat på många arbetsplatser.

– Nu är det viktigt att trygga arbetstagarnas utkomst och försöka undvika uppsägningar och onödiga konkurser, säger Kaukoranta.

Arbetslagstiftningen ändras tillfälligt

Flera av de åtgärder som organisationerna på arbetsmarknaden föreslår luckrar upp arbetslagstiftningen, så att det blir lättare för företagen att permittera arbetstagare. Undantagsreglerna ska gälla fram till årsskiftet.

Bland annat föreslår organisationerna att regeringen ändrar på tidsfristerna i samband med permitteringar. Förhandlingsskyldigheten i samband med samarbetsförhandlingar om permitteringar förkortas till fem dagar. Nu måste man förhandla i fjorton dagar eller sex veckor, beroende på arbetsplatsens storlek.

Dessutom räcker det om arbetsgivarna meddelar om permitteringar fem dagar innan de inleds, i stället för nuvarande fjorton dagar.

Arbetsgivarna får rätt att permittera visstidsanställda arbetstagare på samma sätt som fast anställda. De visstidsanställda som permitteras måste ändå ha rätt till arbetslöshetsskydd, och de måste ha rätt att säga upp sin visstidsanställning.

Därtill preciseras den paragraf i samarbetslagen som gör det möjligt att i undantagssituationer permittera arbetstagare utan att först samarbetsförhandla.

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden är ense om att krisen som orsakas av coronaviruset för vissa företag kan vara ett sådant särskilt vägande skäl som avses i paragrafen. Det här bedöms separat från fall till fall.

Arbetsgivarna får också rätt att häva arbetsavtal under prövotiden på grund av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker. De arbetstagare som drabbas ska få rätt till arbetslöshetsdagpenning utan karens och självriskdagar.

Samtidigt förlängs också arbetsgivarnas skyldighet att återanställa arbetstagare till nio månader. Det här gäller arbetstagare som har sagts upp under de tillfälliga förändringar av arbetslagstiftningen som ingår i det här krispaketet.

Parterna på arbetsmarknaden vill också att skyldigheten att betala löner i vissa undantagssituationer ska överföras från företagen till staten. Det gäller sådana fall där myndigheterna fattar beslut som leder till att arbetet inte kan utföras. Dessutom gäller det situationer där myndigheterna har fattat beslut som gör att skola eller daghem för barn under 12 år stängs för att förhindra spridning av smittsam sjukdom.

Utkomstskyddet för permitterade och arbetslösa stärks tillfälligt

Centralorganisationerna på arbetsmarknaden föreslår också flera åtgärder som ska förbättra utkomstskyddet för permitterade och arbetslösa. Dels avskaffas de fem självriskdagarna, vilket innebär att arbetstagare som permitteras eller sägs upp får rätt till utkomstskydd för arbetslösa redan från den första dagen. Dels ändras lagstiftningen så att de dagar som permitteringen gäller inte räknas in i maximitiden för arbetslöshetsdagpenning. Förändringarna träder i kraft retroaktivt från den 16 mars.

Arbetsvillkoret förkortas till 13 veckor för dem som har blivit anställda den 1 januari 2020 eller senare, och vars anställning tar slut senast den 31 december 2020. Arbetsvillkoret är den tid man måste jobba innan man får rätt till arbetslöshetsdagpenning. I vanliga fall måste man jobba i 26 veckor för att uppfylla arbetsvillkoret.

Krispaketet ska också säkerställa utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning. När minst tio personer permitteras blir arbetsgivarna skyldiga att göra anmälan om gruppermittering till arbets- och näringsbyråerna samt arbetslöshetskassorna.

Dessutom ska staten tillfälligt delta i finansieringen av permitteringsdagpenningarna fram till årsskiftet. Staten ska också förbereda sig på att stöda arbetslöshetskassornas verksamhet med 20 miljoner euro under år 2020, så att a-kassornas verksamhet kan tryggas och förmånerna snabbt kan betalas ut.

Undantag inom arbetspensionssystemet

Arbetsmarknadsparterna föreslår också att regeringen vidtar åtgärder inom arbetspensionssystemet för att underlätta företagens situation.

Det handlar bland annat om att tillfälligt sänka arbetspensionsavgiften för arbetsgivare inom den privata sektorn. Sänkningen gäller till årsskiftet och innebär en lättnad på ungefär 910 miljoner euro för arbetsgivarna.

Dessutom föreslår parterna flera andra tillfälliga åtgärder som gör det lättare för företagen att betala sina arbetspensionsavgifter.