Regeringens löften infrias inte – straff för löntagare som organiserar sig fackligt

Statsminister Petteri Orpos regering bestående av samlingspartiet, sannfinländarna, svenska folkpartiet och KD planerar att från och med år 2026 avskaffa avdragsrätten för medlemsavgifter till fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Industrifacket anser att planen är skadlig både för ekonomin och hela samhället. Industrifacket kräver att regeringen drar tillbaka sitt förslag. Industrifackets chefsekonom Timo Eklund menar att det rör sig om en straff i form av höjd skatt för löntagare som är fackligt anslutna.

– Att ta bort avdragsrätten är orättvist och i praktiken ett straff för att en arbetstagare har organiserat sig. Beslutet skulle underminera den grunden i den finländska avtalsmodellen och försvaga stabiliteten på arbetsmarknaden. Det här skulle vara skadligt för konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten och skulle på längre sikt också försämra den offentliga ekonomin, säger Industrifackets chefsekonom Timo Eklund.

Enligt Industrifacket skulle förändringen placera de olika aktörerna på arbetsmarknaden i en ojämlik position sinsemellan. Företag som gör upp företagsvisa kollektivavtal skulle även i fortsättningen kunna dra av kostnader för juridiska tjänster och rådgivning i beskattningen – men löntagarna skulle fråntas den rätten.

Dessutom skulle arbetsgivare och företag behålla möjligheten att rikta kostnader som uppstår i samband med intressebevakning till sådana avgifter som formellt inte är medlemsavgifter, utan särskilda serviceavgifter. Regeringens påståenden om en symmetri i förslaget infrias alltså inte.

Eklund kritiserar också regeringen för hur den riktar sina skattesänkningar.

– Regeringen talar om att stärka köpkraften för alla löntagare, men verkligheten är en annan. Tidigare höjningar av mervärdesskatten och nu avskaffandet av avdragsrätten för medlemsavgifter leder till att låg- och medelinkomsttagarnas köpkraft knappast förbättras. För många blir slutresultatet till och med negativt. Det är endast höginkomsttagare som drar nytta av helheten, konstaterar Eklund.

Industrifacket påminner om att heltäckande, allmänbindande kollektivavtal gynnar hela samhället. Om regeringen medvetet försvagar förutsättningarna för organisering på arbetsmarknaden, leder det till ökad risk för olika typer av störningar och osäkerhet på arbetsmarknaden.

– Den här grunden för den finländska arbetsmarknaden får inte urholkas, säger Eklund avslutningsvis.

Industrifackets utlåtande om lagförslaget i sin helhet (på finska)