FFC om budgetförhandlingarna: ”Ledde ur askan i elden”

Regeringen har i samband med budgetmanglingen fattat beslut om hur statsbudgeten för nästa år ska se ut. Budgetpropositionen innehåller vissa förbättringar jämfört med det utkast som presenterades i augusti, men också nya beslut som innebär att helheten går ur askan i elden.

Att räntestödslånen minskas är en dålig nyhet för byggbranschen, som länge har befunnit sig i en svacka. Beslutet utgör ett hot mot en tillräcklig bostadsproduktion i framtiden. Ur ett statsfinansiellt perspektiv är problemet med den sociala bostadspolitiken överlag statistikföringen snarare än själva systemet.

– Det är synd att regeringen söker skenbara inbesparingar på bekostnad av bostadspolitiken. Vanliga arbetande finländare behöver bostäder till ett rimligt pris. Bostadsbristen kan också bli ett problem som bromsar en förbättring av sysselsättningen, konstaterar Tatu Knuutila som är ekonom på fackcentralen FFC.

Tatu Knuutila sitter på en röd fåtölj.
FFC:s ekonom Tatu Knuutila.

Det är visserligen förnuftigt att skydda köpkraften och basservicen i samband med budgetförhandlingarna, men det är skamlöst att utnyttja fondekonomin som ett redskap för att driva igenom sin egen ideologi. Regeringen fingrar på de medel som finns i Statens pensionsfond och hittade dessutom en ny fond att sätta tassarna på inom Forststyrelsen.

– Det är oansvarig politik att ägna sig åt sådana trick med våra gemensamma pensionsmedel.

Regeringen hade också utannonserat nya sysselsättningsåtgärder, något som det finns ett skriande behov av. Långtidsarbetslösheten är historiskt hög och arbetslöshetsgraden är bland de högsta i västländerna. Trots stora löften förblev de konkreta besluten kosmetiska.

En stor del av de arbetslösa har högst tagit examen på andra stadiet. Samtidigt har antalet personer som deltar i utbildning och andra sysselsättningstjänster minskat drastiskt på grund av att resurserna för tjänsterna är bristfälliga.

– I den här situationen borde man förbättra utbildningsmöjligheterna för alla arbetslösa och inte bara göra det lättare att studera vid öppna högskolor.

FFC framhåller att det inte är möjligt att balansera de offentliga finanserna om man inte fattar skattebeslut som stärker inkomstsidan. Regeringen gjorde små skärpningar av punktskatter och skatteåtgärder som berör de högsta pensionerna, men helheten var mager.

– De här besluten täcker bara en bråkdel av det hål som regeringen orsakade i statens inkomster när den vid sin halvtidsöversyn sänkte samfundsskatten och inkomstskatten för höginkomsttagare, påpekar Knuutila.

Vid budgetmanglingen beslutade regeringen också att skära ner integrationsersättningen för invandrade. Det innebär att de tjänster som ska främja integration försämras kraftigt. Det är uppenbart att det inte är speciellt viktigt för regeringen att främja sysselsättningen bland invandrare.

– Det är vansinnigt att regeringen, när den befinner sig mitt i en ny rasismskandal, gör åtstramningar som drabbar invandrare. Klyschan om att regeringen agerar genom ”handlingar, inte bara ord” får en helt ny innebörd, konstaterar Tatu Knuutila.