SASK: Betydande nedskärning i arbetslivets människorättsarbete
Utrikesministeriets färska finansieringsbeslut försvagar avsevärt det arbete som görs för arbetarnas rättigheter runt om i världen.
Finansieringen för Finlands fackförbunds solidaritetscenter SASK för nästa fyraårsperiod minskas kraftigt jämfört med nuvarande nivå. Industrifacket är medlem i SASK.
SASK beviljades högst 10 miljoner euro, medan den ansökta finansieringen var 22,5 miljoner för fyra år. Under den nuvarande perioden har SASK haft 16,1 miljoner i statlig finansiering. SASK var den enda organisation som erhöll flerårig finansiering där stödet minskades avsevärt – nästan 40 procent.
Nästan 6,5 miljoner euro av den beviljade finansieringen till SASK överfördes till andra organisationer genom ett politiskt beslut, trots tjänstemännens förslag. Enligt tjänstemännen uppfyllde SASK:s ansökningskriterierna för programstöd – till nästan alla delar till och med väl eller mycket väl. Beslutets beredare vid utrikesministeriet har lämnat in en avvikande åsikt om finansieringsbeslutet. Föredraganden anser att bidragen till SASK borde ha beviljats enligt föredragandens finansieringsförslag.
Trots att bidrag som beviljas enligt statsbidragslagen är föremål för prövning, måste sökande enligt tjänstemännen kunna lita på att de bedömningsgrunder som statsbidragsmyndigheten angett i ansökningsmeddelandet följs vid handläggningen. Det här skedde nu inte i SASK:s fall.
– Vad beror det på att tjänstemännens beslut när det kommer till en specifik organisation har åsidosatts på ett så uppenbart sätt, säger SASK:s styrelseordförande Ismo Kokko.
Regeringen har beslutat att betona utvecklingssamarbete som förenar handel och utveckling, med särskild betoning på företagens roll i utvecklingssamarbetet.
– SASK:s arbete stärker arbetslivets mänskliga rättigheter i samarbete med företag och fackförbund. Därför strider det direkt mot regeringens egna principer att skära ned på detta arbete, som sker i gränslandet mellan handel och utveckling, säger SASK:s verksamhetsledare Juska Kivioja.
Mål nummer 8 i FN:s hållbara utvecklingsmål kan inte nås om man inte uppmärksammar arbetsplatsernas kvalitet utöver ekonomisk tillväxt och antalet jobb. Ett bättre arbetsliv och tillräcklig utkomst stärker människors välfärd och ekonomier i utvecklingsländer.
Nedskärningarna som drabbar SASK försvårar uppkomsten av jobb av god kvalitet och försvagar genom det också stabiliteten i samhällen. En stabil verksamhetsmiljö garanterar också bättre förutsättningar för framgång för finländska företag.
För att nå målet erbjuder SASK bland annat finländska utvecklingsfinansieringsorganisationer verktyg för att säkerställa att anständigt arbete förverkligas i de privata sektorns utvecklingsprojekt som finansieras av Finland.
Även utrikesutskottet uppmärksammade arbetslivets grundläggande rättigheter i sitt betänkande om redogörelsen för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete, som anger målen för Finlands utvecklingspolitik. Utskottet konstaterade att arbetstagarnas grundläggande rättigheter måste beaktas vid genomförandet av redogörelsen.
– Nu verkar det inte vara så. Genom nedskärningarna riktade mot SASK försvagas satsningen på att förbättra arbetslivets grundläggande rättigheter avsevärt, konstaterar Kivioja.
Mer information om det finländska fackets solidaritetsarbete hittar du på SASK:s webbplats.