Industrifackets politiska strejk berör alla arbetstagare inom förbundets avtalsbranscher

Industrifacket har utlyst en politisk strejk för fredagen 2.2.2018. Strejken omfattar allt arbete och alla arbetstagare inom Industrifackets avtalsbranscher, oberoende om arbetstagarna är medlemmar in Industrifacket eller inte.

Vem omfattas av strejken?

Undantaget är följande avtalsbranscher som inte omfattas av strejken: medie- och tryckeribranschens arbetstagare (f.d. bokarbetarna), kommunikationsbranschens tjänstemän och tidningsutdelarna.

Dessutom har begränsat följande arbeten utanför strejken: skyddsarbete och arbete som är nödvändigt för att trygga apparatursäkerhet, liv och hälsa.

Strejken omfattar inte heller arbete som kräver orimliga extraåtgärder för att köra ner eller återuppta processerna. Det samma gäller för arbete som har samband med förberedande arbete och efterarbete för att upprätthålla samma processer.

Mer information strejken hittar du på förbundets strejksida.

Medlemmarnas skyldighet att delta i strejken

Enligt Industrifackets stadgar 7§ är ett beslut av förbundets styrelse eller fullmäktige om verkställande av en arbetsstrid bindande för fackavdelningarnas medlemmar.

Om en person som hör till ett av förbundets fackavdelningar utför strejkbelagt arbete, skickar fackavdelningen till den personen ett meddelande, i vilket man meddelar att personen misstänks ha utfört strejkbelagt arbete och ber medlemmen svara på påståendet, antingen skriftligt eller muntligt till den egna fackavdelningen.

Efter att svaret har behandlats tar fackavdelning till behövande åtgärder. Om strejkbrytaren hör till något annat fackförbund tar Industrifacket kontakt med ifrågavarande förbund som sedan i sin tur vidtar åtgärder.

Arbetstagarnas rätt att delta i strejken

Arbetstagarna har rätt att delta i strejken, oberoende av om man hör till facket eller inte.

Arbetsgivaren får inte utöva påtryckning mot arbetstagare om de deltar i stridsåtgärder som ett fackförbund ordnar.

Påtryckning kan vara att arbetsgivaren försöker få personal att utebli från strejken, gå ut ur facket eller försätta dem i en mer ofördelaktig situation än andra arbetstagare.

Att arbetsgivaren går runt och frågar alla arbetstagare enskilt om han eller hon tänker delta i strejken, anses också vara påtryckning.

Alla former av påtryckning ska omedelbart rapporteras till förbundet. Man ska diskutera med dem som utsätts för påtryckningar och se till att de är medvetna om att de inte kan utsättas för några personliga konsekvenser för att ha deltagit i en strejk eller annan stridsåtgärd som facket ordnar.

För påtryckning kan arbetsgivaren få böter eller högst 6 månaders fängelse (Strafflagen kap. 47, 3 och 4§).

Den politiska strejken förutsätter en enad front

Både arbetsgivare och arbetstagare bör påminnas om att strejken riktas mot Finlands regering, och inte mot arbetsgivarna. Genom strejken vill vi stöda Industrifackets arbetslösa medlemmars rättigheter. En politisk strejk är en ovanlig åtgärd och förutsätter att hela medlemskåren är enad.

Om arbetstagarna går på jobb, ger de sitt stöd åt de försämringarna som regeringen har gjort. Det här försvagar Industrifackets möjligheter att i framtiden försvara bland annat allmänt bindande kollektivavtal eller lagstiftning, eftersom de alltid är utsatta för de rådande politiska ställningarna.

Industrifacket rf
Centralstrejkkommittén

Vesa Aallosvirta
ordförande för centralstrejkkommittén