FFC-enkät: Nyttan med den förlängda arbetstiden syns inte på arbetsplatserna – de negativa följderna är många
Arbetstidsförlängningen som ingick i konkurrenskraftsavtalet har inte skapat fler jobb på arbetsplatserna inom FFC:s branscher. Det visar en färsk enkät där förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige tillfrågats.
Hela 84 procent av dem som svarade på enkäten uppger att arbetstidsförlängningen inte på något sätt har påverkat företagens benägenhet att anställa nya arbetstagare. 16 procent säger att företagen rentav har anställt färre nya arbetstagare som en följd av arbetstidsförlängningen.
I branscher med många deltidsanställda arbetstagare har konkurrenskraftsavtalets enda effekt varit att veckotimmarna ytterligare har minskat, skriver en förtroendeman som jobbar inom de privata servicebranscherna.
– Inom pappersindustrin är det onödigt att förlänga arbetstiden. Arbetstidsförlängningen har inte fört med sig nya jobb och det känns som om arbetsgivaren har svårt att använda de extra timmarna till något vettigt, berättar en arbetarskyddsfullmäktig som jobbar inom industrin.
Enligt största delen av de förtroendevalda (98 procent) anser arbetstagarna som jobbar på deras arbetsplats att det inte är nödvändigt att förlänga arbetstiden med tanke på Finlands konkurrenskraft och med tanke på den egna arbetsplatsens framgång.
Av dem som har tagit i bruk den förlängda arbetstiden har 71 procent gjort det utan lön. Vanligast är det att arbetstiden har förlängts utan lön inom den offentliga sektorn (88 procent) och minst vanligt inom industrin (59 procent). Inom den offentliga sektorn har bördan dessutom ökat ytterligare, på grund av att semesterpenningen samtidigt skars ner.
– Åtminstone inom den kommunala sektorn är förlängningen av arbetstiden utan ersättning helt enkelt en onödig lönesänkning, eftersom den inte har skapat nya jobb och inte heller har förbättrat kommunernas ekonomi eller arbetshälsan, berättar en förtroendeman som jobbat inom den offentliga sektorn.
Det vanligaste sättet att förlänga arbetstiden har varit att utöka veckoarbetstiden med en halv timme, vilket man har gjort på 27 procent av arbetsplatserna. På 21 procent av arbetsplatserna har man förlängt den dagliga arbetstiden med sex minuter.
På många arbetsplatser har arbetstidsförlängningen i konkurrenskraftsavtalet genomförts genom olika kombinationer, där man till exempel har tagit bort en eller flera så kallade pekkasdagar som förkortar arbetstiden, där man har använt en arbetstidsbank, eller där en helgdag som infaller på en vardag har blivit en arbetsdag eller en oavlönad ledig dag.
Det vanligaste sättet att förlänga arbetstiden genom hela dagar har varit genom att ta bort pekkasdagar eller andra lediga dagar.
Sänkt lön
För en del arbetstagare har konkurrenskraftsavtalet sett ut som en direkt lönesänkning. Deras arbetstid har inte förlängts, utan lönen har skurits ner på ett sätt som motsvarar 24 timmar.
– Lönen för en timme lön dras av i samband med varje löneutbetalning, 24 gånger om året, berättar en kvinna som jobbar inom industrin.
I nästan alla öppna svar betonade de förtroendevalda kraftigt hur besvikna de är över att det endast är arbetstagarna som deltar i talkot, samt att de som redan tjänar lite får sin lön nedskuren och att arbetsbördan ökar för dem som redan har det tungt.
– Det känns väldigt oskäligt att vi inom vår lågavlönade bransch, där arbetet är tungt och både psykiskt och fysiskt belastande, dessutom ska jobba ännu mer helt gratis. De extra timmarna har gjort att utmattningen och frustrationen har ökat, konstaterar en förtroendeman som jobbar inom de privata servicebranscherna.
Enkäten besvarades av 894 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som ingår i FFC:s förtroendemannapanel. Enkäten genomfördes i månadsskiftet augusti–september.