”Kikytimmarna” och arbetstiden som står i arbetsavtalet – Industrifacket följer med domstolarnas beslut

Västra Nylands tingsrätt gjorde ett beslut gällande en medlem i Ingenjörsförbundet (Insinööriliitto). Fallet handlar om ett ärende som berör kollektivavtalet för högre tjänstemän inom konsulterings – och planeringstjänster. Beslutet gällde arbetstidsförlängningen och de s.k. kiky-timmarna i förhållande till arbetstiden som är inskriven i den anställdes arbetsavtal.

Den anställde hade uttryckligen en överenskommen arbetstid på 37,5 timmar i veckan. Arbetsgivaren hade krävt en arbetsinsats på ytterligare 0,5 timmar i veckan. Arbetsgivaren stödde sig på kollektivavtalet och tillhörande kiky i frågan.

Tingsrätten anser att kravet på kiky-timmar stred mot innehållet i den anställdes arbetsavtal.

I kollektivavtalet i fråga hade det inte avtalats om att förlängningen av arbetstiden skulle väga tyngre än arbetstagarens arbetsavtal, och arbetstagaren hade inte heller gett sitt samtycke till att förlänga arbetstiden. Därför dömdes arbetsgivaren att ersätta arbetstagaren de inkomstförluster som förorsakades av att arbetsgivaren bröt mot arbetsavtalet.

Domen har inte vunnit laga kraft och kommer högst antagligen att gå vidare till hovrätten.

Arbetsdomstolen (TT 2019:74 ) har tidigare i år begrundat ”kikypunkten” i kollektivavtalet för högre tjänstemän inom teknologiindustrin och kommit till en motsatt slutsats. Arbetsdomstolen anser att kollektivavtalet i fråga, och dess punkt som gäller arbetstidsförlängningen, betyder att man kommit överens om att kringgå det som på finska kallas ”edullisemmuussääntö”, det vill säga arbetstidsvillkoren i den anställdes arbetsavtal inte begränsar arbetsgivarens rätt att utkräva kiky-timmar av den anställde.

Lagen kring detta är fortsättningsvis luddig och blir klarare först när ärendet går vidare till högre rättsinstanser. Industrifacket följer noggrant med utvecklingen, eftersom så många medlemmar berörs av förlängningen av den årliga arbetstiden.

I fall en enskild arbetstagare anser att utförandet av kiky-timmar strider med ens arbetsavtal, och vill gå vidare i ärendet, ska personen i första hand vända sig till arbetsgivaren och förtroendemannen på arbetsplatsen. Facket stöder och ger råd till huvudförtroendemännen i situationer där det uppstår problem kring tolkning av avtalen.

Konkurrenskraftsavtal och tvångslagar

I konkurrenskraftsavtalet (kiky eller kiky-avtalet) våren 2016 kom överens om att den årliga arbetstiden förlängs med 24 timmar från och med 1.1.2017 utan att lönen stiger. De praktiska arrangemangen kring genomförandet av arbetstidsförlängningen sker branschvis. Avtalet kom till i en situation där landets regering hade erbjudit ett alternativ i de så kallade tvångsslagarna, som gick ut på en märkbar försämring av arbetsvillkoren.

Inom flera branscher har man avtalat om att de praktiska arrangemangen kring arbetstidsförlängningen avtalas lokalt på arbetsplatserna. Det innebär att det finns en hel uppsjö av olika kiky-lösningar i landet.

Det är uttryckligen kiky-timmarna som utgjort den svåraste frågan under pågående förhandlingar.