De här ändringarna gäller för löntagarna från och med nyåret

Ett nytt omställningsskydd för personer över 55 år, lättare för arbetslösa att studera och hjälp med elutgifterna. Bland annat de här förändringarna inverkar på löntagarnas vardag år 2023. 

Fackcentralen FFC har sammanställt en lista med de ändringar som trädde i kraft i början av år 2023 och som påverkar anställningsvillkoren, den sociala tryggheten och beskattningen för löntagarna.

Tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa avskaffas stegvis – ersätts av ett nytt omställningsskydd för personer som är 55 år eller äldre

Tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa avskaffas helt och hållet för personer födda 1965 eller senare. För personer födda 1963 och 1964 höjs den nedre åldersgränsen för tilläggsdagarna: för personer födda 1963 till 63 år och för personer födda 1964 till 64 år. Ändringen gäller inte dem som redan har rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa och inte heller personer födda 1962 eller tidigare.

Utöver det omställningsskydd som finns inskrivet i den nuvarande arbetsavtalslagen, införs ett nytt omställningsskydd för personer över 55 år som har blivit uppsagda av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker och som har varit anställda hos samma arbetsgivare i minst fem år. Det nya omställningsskyddet består av en omställningspenning och en omställningsutbildning.

Arbetstagare som omfattas av det nya omställningsskyddet har rätt till en omställningspenning som motsvarar en månadslön samt omställningsutbildning till ett värde som motsvarar högst två månaders lön. Utbildningen ordnas av arbets- och näringsbyrån.

För att få rätt till det nya omställningsskyddet ska arbetslösa registrera sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån inom 60 dagar från uppsägningsdagen.

Omställningspenningen betalas av arbetslöshetskassorna och FPA. Penningen leder inte att arbetslöshetsdagpenningen minskar eller att tidpunkten för dagpenningens början ändras. Arbetslösa ska själva ansöka om omställningspenningen inom tre månader från det att anställningen har upphört.

Det nya omställningsskyddet finansieras genom en omställningsskyddspremie som består av den uppsägande arbetsgivarens andel och en gemensam andel. Den gemensamma andelen finansieras genom att höja arbetslöshetsförsäkringspremien för alla arbetsgivare.

Sysselsättningsledigheterna förlängs för de arbetstagare som har fyllt 55 år och som arbetat minst fem år för samma arbetsgivare. Tidigare har sysselsättningsledigheten varit 5, 10 eller 20 dagar beroende på hur lång uppsägningstiden är. Från årsskiftet är ledigheten 5, 15 eller 25 dagar. Sysselsättningsledigheten kan användas för att kartlägga sin kompetens och arbetsförmåga samt för att påbörja utbildning inom omställningsskyddet.

Reformen stärker dessutom rätten till förkortad arbetstid för de personer som har fyllt 55 år och som varit anställda i minst tre år hos samma arbetsgivare. Det här gäller också situationer där arbetstagare blir partiellt sjuklediga eller går i partiell förtida ålderspension eller partiell delinvalidpension.

Om en arbetstagare begär att få börja jobba deltid, ska arbetsgivaren i första hand ordna arbetsuppgifterna så att det är möjligt att uppfylla begäran. Arbetstagarna har ändå ingen subjektiv rätt att förkorta sin arbetstid.

Lagändringarna trädde i kraft 1.1.2023. Bestämmelserna om det nya omställningsskyddet tillämpas och uppsägande arbetsgivare ska betala omställningsskyddspremie om arbetstagare har sagts upp av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker 1.1.2023 eller senare.

Elavdraget hjälper då priset på el stiger

Elavdraget är ett tillfälligt avdrag på grund av de höga elpriserna. Det går att få avdraget om elräkningarna för den stadigvarande bostaden är stora.

Avdraget beviljas endast för elenergi som har använts 1.1–30.4.2023. För att få rätt till avdraget ska kostnaderna för elenergi överskrida 2 000 euro under de fyra månaderna.

Om hushållet har så låga inkomster att skatterna inte räcker till för att ge rätt till elavdrag, kan man ansöka om elstöd hos FPA. Elstödet har en självrisk på 400 euro/månad. Stödets belopp är 60 procent av de elutgifter som överstiger självrisken på 400 euro.

Elstöd beviljas inte för kostnaderna för elöverföring och de här kostnaderna beaktas därför inte i självrisken eller de elutgifter som överstiger självrisken.

Det är möjligt att få högst 660 euro/månad i elstöd. Maximibeloppet beviljas när elenergiutgifterna uppgår till minst 1 500 euro/månad.

Det blir lättare för arbetslösa att studera på deltid

Vid årsskiftet förbättrades möjligheten för arbetslösa att studera som bisyssla vid sidan om jobbsökningen, utan att man ska behöva vara rädd för att förlora rätten till utkomstskydd för arbetslösa. I fortsättningen är det endast vid vissa särskilt definierade studier som man utgående från studiernas omfattning bedömer om studierna sker som huvudsyssla eller bisyssla.

Andra än de här särskilt definierade studierna inverkar inte på arbetssökandes rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Studier som genomförs som en del av sysselsättningsfrämjande service påverkar inte heller utkomstskyddet för arbetslösa.

Tidigare har arbetssökande som genomför frivilliga studier i uppskattningsvis över en månad omfattats av en sänkt skyldighet att söka jobb. Från början av år 2023 begränsas den sänkta skyldigheten att söka jobb, så att den endast gäller personer som genomför frivilliga studier och som inte har slutfört en utbildning efter grundskolan eller gymnasiet som leder till examen och ger yrkesfärdigheter.

Andra som får utkomstskydd för arbetslösa och studerar på eget initiativ i mer än en månad omfattas i princip av den fulla jobbsökarskyldigheten, vilket betyder att de ska söka fyra jobb per månad och delta i jobbsökningssamtal var tredje månad.

Här hittar du hela listan över de förändringar som träder i kraft år 2023.