FFC: Inga beslut om politiska strejker – ”Regeringen fortsätter med en linje som är oskälig för löntagaren”

FFC:s styrelse diskuterade på torsdag förmiddag det aktuella läget på arbetsmarknaden samt budgetförhandlingarnas rambeslut. Styrelsen fattade inga beslut om stridsåtgärder.

– Vi avbröt strejkerna för tio dagar sedan så att vi kunde ha en diskussion med regeringen Orpo-Purra om arbetslivets försämringar som den har planerat. Diskussionen pågår och är inte avslutad. Idag fattades inga beslut för eller emot politiska strejker, berättar FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Enligt Eloranta har samtalen med arbetsminister Arto Satonen i synnerhet handlat om lokala förhandlingar samt förutsättningarna att förhandla om den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen.

– Åsikterna står ännu mycket långt isär, men samtalen har förts i god anda. FFC:s styrelse gick idag igenom nuläget. Den fattade inga nya beslut om arbetsmarknadsmodellen.

Enligt FFC:s styrelses bedömning försvårar både oroligheterna under vintern och våren och de ensidiga lagändringarna förhandlingarna kring arbetsvillkor som inleds på hösten. Enligt Eloranta samlas en hård press på kollektivavtalens förhandlingsrunda.

Budgetramarna planeras fortfarande på ett iskallt sätt

Jarkko Eloranta påpekar att det är kortsiktig politik att kringskära de vuxnas utbildningsmöjligheter. Både för medarbetarna och för företagen är det i synnerhet viktigt inom FFC:s branscher att löntagarna har en möjlighet att komplettera sin kompetens och uppdatera den så att den motsvarar nya krav i arbetslivet.

– När yrkesutbildningens nedskärningar drabbar vuxenutbildningen och stödet för vuxenutbildningen avskaffas, blir det betydligt svårare för arbetarna att vidareutbilda sig på eget initiativ och att byta yrke. Detta samtidigt som det i hela landet råder brist på kompetent arbetskraft.

Före rambudgetförhandlingarna inleddes, påminde FFC parterna om att en stor grupp finska låginkomsttagare redan har deltagit med att bära bördan, mer än skäligt är.

– Spar- och anpassningsåtgärderna marknadsfördes som rättvisa, men trots det drabbar beskattningen inte kapitalet eller beskattningen av olistade bolags utdelning. Vi krävde att rambesluten och andra sparåtgärder för halvtidsöversynen skulle underkastas en konsekvensbedömning av åtgärderna. Så blev det dessvärre inte.

Regeringen fortsätter med en linje som är oskälig för löntagaren

Regeringen beslöt om nya nedskärningar i miljardklassen och om skattehöjningar. En liten del av de nya anpassningsåtgärderna riktar sig nu också till höginkomsttagarna, men totalt sett fortsätter regeringen med den valda linjen: regeringsprogrammets stora nedskärningar i socialskyddet och försvagad arbetslagstiftning och därtill nya nedskärningar som drabbar låg- och medelinkomsttagare.

– Regeringen ville fortfarande inte omvärdera sin nedskärningslinje som gör människornas vardag miserabel. I stället för att göra tidigare sparåtgärder rimligare, har regeringen beslutat att göra de lågavlönades situation ännu svårare, bland annat genom att höja kundavgifterna och öka omsättningsskatten, påpekar FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.

Skattelösningarna stärker statsfinanserna

Regeringen beslöt höja ett flertal skatter. Dessa höjer bland annat omsättningsskatten, höginkomsttagarnas inkomstskatt samt pensionsbeskattningen.

Momshöjningen är regeringens största skattelösning. Den påverkar alla inkomstnivåer, men drabbar förhållandevis hårdast låg- och medelinkomsttagarna.

Emellertid försummade regeringen att använda ett flertal skatteåtgärder, och därför stärker man fortfarande statsfinanserna onödigt mycket med sparåtgärder. Utöver återkallandet av regeringsprogrammets skattelättnader kunde statsfinanserna ha stärkts genom att exempelvis reformera utdelningsbeskattningen, arvskatten och företagaravdraget.

– Det är välkommet att regeringen har inkluderat beskattningen som en del av metodurvalet för att stärka statsfinanserna. Däremot är det med tanke på inkomstskillnaderna oskäligt att urvalet inte omfattar högre skatter för höginkomsttagare, medan låg- och mellaninkomsttagarnas köpkraft kringskärs genom momshöjningen. Inkomstfördelningseffekten är rentav brantare än normalt, eftersom indexfrysningarna innebär att socialskyddets index inte kompenserar prishöjningarna som skatten orsakar, konstaterar Ilkka Kaukoranta.

Pensionärerna beskattas, men pensionssystemet lämnas orört

Regeringen ingriper inte i arbetspensionssystemet eller pensionernas indexhöjningar, vilket enligt FFC är bra. Däremot ökar regeringen pensionärernas beskattning genom att minska på pensionsinkomstavdraget.

–  En nedskärning av pensionerna och kanaliseringen av dessa till statsfinanserna skulle ha undergrävt förtroendet för äganderätten till pensionen. Pensionssystemet måste utvecklas på lång sikt utifrån systemets egna premisser och får inte användas som statens reservkassa, som man på politiska grunder vittjar för att lappa statsfinanserna, säger Ilkka Kaukoranta.

Regeringen beslöt att kanalisera inbesparingarna från socialskyddet till staten genom sjukförsäkringen på så sätt, att regeringens kringskärning av förmåner skulle minska på statens utgifter i stället för att minska socialförsäkringsavgifterna. I mars föreslog arbetsmarknadsorganisationerna gemensamt att socialförsäkringsavgifterna inte skulle användas för att täcka statens utgifter.

Regeringen fortsätter att köra ner den nordiska modellen

Den nordiska modellens tre stöttepelare är kollektiva avtal på arbetsmarknaden, förmånerna som tryggar utkomsten och omfattande offentlig service. Regeringens tidigare försämringar har riktats mot de två första stöttepelarna, men nu finns också offentlig service på rambudgetens sparlista.

Regeringen gör det svårare att få vård genom att kringskära vårdgarantin och höja kundavgifterna. Samtidigt försvagas vårdens kvalitet genom att personaldimensioneringen minskar och serviceutbudet begränsas. Medan den offentliga servicen försvagas, planerar regeringen att stöda den privata sjukvården med högre Fpa-stöd.

–  Regeringen motiverar besparingarna med att de räddar välfärdsstaten, men intrycket är att regeringen håller på att köra ner välfärdsstaten. Stärkandet av statsfinanserna behöver inte betyda att den offentliga servicen ska försämras, påminner Kaukoranta.

Det är otroligt kortsynt att spara på utbildningen

Trots tidigare uttalanden om utbildningens ”speciella skydd” avser regeringen att också spara på utbildningen. Som en fortsättning på det tidigare beslutet att dra in vuxenutbildningen är regeringen nu i beråd att spara på yrkesutbildningen.

–  Regeringen gör det i praktiken omöjligt för många att byta yrke och att komplettera sin kompetens. Att spara på utbildningen är kortsynt politik. På så sätt sparar man på kort sikt, men samtidigt minskar man förutsättningarna för framtida sysselsättning och tillväxt, påpekar chefsekonom Ilkka Kaukoranta.