Mekaniska skogsindustrin återgår delvis till nationella kollektivavtal – Industrifacket, Pro och arbetsgivarna överens om nytt avtal

Den mekaniska skogsindustrin tar ett steg tillbaka mot nationella kollektivavtal. Industrifacket, tjänstemannafacket Pro och Träindustrins arbetsgivare rf har godkänt en avtalslösning för ett nytt riksomfattande kollektivavtal för den mekanisk träförädlingsindustri, som träder i kraft i början av år 2027.

Avtalet innebär delvis återgång till avtal på riksnivå efter fem år med företagsspecifika avtal i branschen. Inom den mekaniska skogsindustrin övergick man till företagsspecifika kollektivavtal efter att Skogsindustrin rf hösten 2020 meddelade att organisationen inte längre förhandlar om kollektivavtal på riksnivå.

Branschens senaste allmänt bindande kollektivavtal löpte ut vid slutet av 2021. Efter det har anställningsvillkoren förhandlats fram separat mellan facket och de olika företagen.

Industrifacket har fört diskussioner med företag inom branschen om att återinföra nationella avtal. Förhandlingarna med Träindustrins arbetsgivare rf inleddes våren 2026 och resulterade i ett nytt kollektivavtal som i ett första skede omfattar sex företag anslutna till arbetsgivarorganisationen. Industrifackets sektorchef för trävarusektorn, Katariina Stoor, är nöjd med det nya avtalet.

– Vi har nått ett balanserat avtal som beaktar båda parternas intressen, tryggar de viktigaste anställningsvillkoren och följer den allmänna linjen när det gäller löneökningar. Minst lika betydelsefullt är dock att avtalet visar att förutsättningarna för nationellt avtalande fortfarande finns kvar även inom den mekaniska skogsindustrin. Det finns ett tydligt behov av gemensamma avtal både bland arbetstagare och arbetsgivare, säger Katariina Stoor.

Det nya kollektivavtalet gäller i två år. Avtalsperioden inleds den 1 januari 2027 och löper ut den 31 december 2028. Löneuppgörelsen följer den så kallade allmänna linjen på arbetsmarknaden.

Avtalsparterna är Industrifacket, Fackförbundet Pro och Träindustrins arbetsgivare rf.

Målet är ett nationellt avtal

Det nya kollektivavtalet är ett normalt bindande avtal. Det innebär att det endast gäller företag som är medlemmar i den arbetsgivarorganisation som ingått avtalet. Inledningsvis omfattar avtalet sex företag, men intresset för nationellt avtalande har varit betydligt större inom branschen. Diskussioner om att företag skulle ansluta sig till avtalet  förs med flera företag.

Systemet med företagsspecifika avtal har visat sig vara mer krävande än många arbetsgivare förväntade sig. Kollektivavtalsförhandlingarna har krävt mycket tid, bundit personalresurser och krävt specialkompetens. Vissa företag har också tvingats anlita utomstående jurister, vilket har ökat kostnaderna för hela avtalsprocessen.

Industrifackets mål är att allt fler företag inom den mekaniska skogsindustrin i framtiden ska omfattas av det nationella kollektivavtalet.

– Vi hoppas att så många företag som möjligt inom branschen ser fördelarna med nationellt avtalande och ansluter sig till arbetsgivarorganisationens verksamhet. Företagsspecifikt avtalande har bundit betydande resurser hos både arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter utan att skapa motsvarande mervärde. Ett nationellt kollektivavtal erbjuder gemensamma spelregler, förutsägbarhet och stabilitet för hela branschen. Samtidigt lämnar det utrymme för lokala avtal som utgår från företagens egna behov, konstaterar Stoor.

Stoor anser också att ett gemensamt avtal ger bättre möjligheter för samarbete på sikt.

– Nationellt avtalande möjliggör också en mer långsiktig utveckling av anställningsvillkoren. I kollektivavtalet för den mekaniska träförädlingsindustrin har parterna kommit överens om att gemensamt utveckla lönesystemen under avtalsperioden.

Runt 10 000 arbetstagare jobbar inom den mekaniska skogsindustrin i Finland. Det rör sig främst om anställda vid till exempel sågverk och fanerfabriker.

Industrifacket har förhandlat fram och ingått företagsspecifika kollektivavtal med omkring 125 företag. Det nya nationella avtalet öppnar upp en möjlighet för en gradvis utvidgning av kollektivavtal på bransch- och nationell nivå.

– Detta är också ett viktigt initiativ ur ett bredare perspektiv på den finländska arbetsmarknadsmodellen. Det visar att ett avståndstagande från nationellt avtalande inte behöver vara oåterkalleligt. När arbetsgivare och arbetstagare har en gemensam vilja är det fortfarande möjligt att nå fungerande avtalslösningar båda parter vinner på, säger Stoor.