Exportindustrin är svaret

Det ligger i hela Finlands, den finländska industrins, näringslivets samt arbetstagarnas intresse att den internationella marknadens integrering samt ekonomins positiva utveckling inte riskeras. Finlands välfärd är i hög grad beroende av exportindustrin. Välfärden främjas bäst då handeln är fri, ärlig och rättvis.

Grunden för social hållbarhet och välfärd är en ekonomi som bygger på en framgångsrik exportindustri. Finanspolitiken bör, förutom att stärka den ekonomiska tillväxten, även i rätt tid stabilisera konjunkturväxlingar och avvärja en växande arbetslöshet. Den internationella fackföreningsrörelsen har som uppgift att medverka till att förebyggande åtgärder vidtas och att försämringar av socialskyddet och arbetsvillkoren inte används som medel i konkurrensen mellan företagen.

Den globala ekonomiska integrationen får inte ske utan begränsningar och övervakning, eftersom en sådan marknad skulle leda till överdrifter. Om enskilda aktörer obegränsat får bedriva en verksamhet som bygger på snabba vinster, kan detta få katastrofala följder för den globala ekonomin. Detta såg vi under slutet av det första decenniet på 2000-talet, då aktörer som tagit stora risker på finansmarknaden lyckades driva hela världen in i en finanskris.

Förändringarna i omvärlden har påverkat företagens verksamhetsformer på många olika sätt. Landsgränser har i praktiken ingen betydelse för de stora och medelstora företag som verkar på den internationella marknaden. Företagen flyttar sin verksamhet dit där marknaden och förutsättningarna för produktion är mest gynnsamma. Besluten påverkas bl.a. närheten till marknaden, tillgängliga råvaror, kunnig personal, företagsbeskattningen, en fungerande infrastruktur, en stabil verksamhetsmiljö och låga kostnader.

Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventionsskyldigheter för arbetslivet bör ingå i Världshandelsorganisationens (WTO) medlemsvillkor. Europeiska unionen har förbundit sig till ILO:s grundläggande rättigheter i arbetslivet, t.ex. rätten att organisera sig, avtalsfrihet och förbud mot tvångs- och barnarbete. När EU eller dess medlemsstater förhandlar om tullpreferens- och handelsavtal, bör utgångspunkten vara FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.