Ansvar och skyldigheter

Arbetsgivarens ansvar och skyldigheter

Arbetsgivarens viktigaste skyldighet har fastställts både i 2 kap. 3 § arbetsavtalslagen och i 2 kap. 8 § arbetarskyddslagen: de avser arbetsgivarens allmänna skyldighet att sörja för arbetstagarens säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren måste leda och organisera arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen och se till att den genomförs. Dessutom måste arbetsgivaren tillhandahålla nödvändiga resurser, hjälpmedel och skyddsutrustning, samt lämpliga personalutrymmen, så att arbetarskyddet på arbetsplatsen också kan genomföras i praktiken.

För att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sin lagstadgade skyldighet att sörja för arbetarskyddet, måste arbetsgivaren utreda riskerna och olägenheterna på arbetsplatsen och undanröja dem i den mån som det är möjligt. Om riskerna och olägenheterna inte kan undanröjas, måste arbetsgivaren använda mindre farliga eller skadliga metoder och bedöma de återstående riskerna. Bedömningen ska inte enbart gälla faktorer som hänför sig till arbetet och arbetsmiljön utan även arbetstagarens personliga förutsättningar för att utföra arbetet. Man kan till exempel skaffa olika ergonomiska hjälpmedel utifrån arbetstagarens personliga behov.

Arbetstagaren måste få tillräcklig vägledning och introduktion i förhållande till sin kompetens och arbetslivserfarenhet, så att arbetstagaren kan utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Arbetsförhållandena kan förändras snabbt, och arbetsgivaren måste ständigt följa upp arbetssätten, arbetsmiljön och arbetsgemenskapen och ta itu med brister och risker i arbetsmiljön.

Varje arbetsplats ska ha ett skiftschema och dessutom måste arbetsgivaren följa upp den faktiska arbetstiden med hjälp av arbetstidsbokföring. På så vis säkerställer man att de lagstadgade vilotiderna iakttas.

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och arbetsrelaterade sjukdomar, om de utbetalda eller avtalade lönerna överstiger 1 200 euro per kalenderår. Arbetsgivaren måste tillhandahålla företagshälsovård på egen bekostnad för att förebygga hälsorisker och men som arbetet medför, samt för att skydda säkerhet, hälsa och arbetsförmåga.

Samarbete inom arbetarskydd

Arbetsplatsernas arbetarskydd förbättras och upprätthålls genom samarbete. Varje arbetsplats måste ha ett verksamhetsprogram för arbetarskydd, som klargör utvecklingsbehoven och målen för att främja säkerhet och hälsa i arbetet. Målen diskuteras med arbetstagarna eller deras representanter. Arbetsgivaren måste även i övrigt förse arbetstagarna med nödvändig information i frågor som rör arbetarskydd.

På en arbetsplats där mer än 20 arbetstagare regelbundet arbetar måste en arbetarskyddskommission inrättas, med företrädare för både arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetsgivaren ansvarar för att vidta åtgärder för att organisera ett samarbete med arbetarskyddskommissionen. Om arbetsplatsen har minst 10 arbetstagare, måste arbetstagarna välja en arbetarskyddsfullmäktig som representerar dem, samt två ersättare. Vid behov ska arbetsgivaren informera arbetstagarna om rätten att välja en arbetarskyddsfullmäktig.

Arbetsgivarens straffrättsliga ansvar och skadeståndsansvar

En företrädare för arbetsgivaren kan dömas till böter för brott eller försummelser mot skyldigheter i arbetarskyddet, eller till böter eller fängelse för arbetarskyddsbrott. Arbetsgivaren kan också dömas till samfundsbot. Arbetsgivaren är skyldig att ersätta skada som denna har orsakat arbetstagaren samt skada som arbetstagaren har orsakat (t.ex. en annan arbetstagare) genom fel eller försummelse.

Arbetstagarens ansvar och skyldigheter

De allmänna skyldigheterna som gäller arbetarskydd för arbetstagare finns i 3 kap. 1 och 2 § i arbetsavtalslagen samt i 4 kap. 18 § i arbetarskyddslagen. Arbetstagaren måste utföra sitt arbete med omsorg och följa arbetsgivarens instruktioner. Dessutom är arbetstagaren, beroende på arbetsuppgifter och arbetsförhållanden, skyldig att iaktta den försiktighet som krävs.

Arbetstagaren är skyldig att med de medel som står till dennas förfogande sörja för sin egen säkerhet samt för andra arbetstagares säkerhet. Arbetstagaren måste därför utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om arbetstagaren upptäcker fel eller brister på arbetsplatsen som kan medföra fara. Utöver underrättandet är arbetstagaren skyldig att vid mån av möjlighet eliminera eller korrigera de identifierade riskerna i arbetarskyddet. Det åligger också arbetstagaren att hålla arbetsutrymmena så rena att det är säkert att arbeta där.

Den anställda måste använda sin skyddsutrustning och övriga utrustning, samt sköta om dem. Maskiner och deras skyddsanordningar används enligt bruksanvisningen. Säkerhets- eller skyddsanordningar får inte tas bort eller stängas av utan anledning.

Om arbetsplatsen har minst tio regelbundna arbetstagare, måste arbetstagarna välja en arbetarskyddsfullmäktig som representerar dem, samt två ersättare. Även andra arbetsplatser kan agera enligt ovanstående.

Arbetstagarens straffrättsliga ansvar och skadeståndsansvar

Utöver arbetsgivaren eller dennas företrädare kan även arbetstagaren ibland hållas straffrättsligt ansvarig i frågor som gäller arbetsmiljön. En arbetstagare kan också dömas för arbetarskyddsbrott för obehörigt avlägsnande av instruktions- eller varningsetikett på en anordning. Arbetstagarna omfattas även av strafflagens bestämmelser, t.ex. om vållande till skada eller död.

En arbetstagare kan också bli skadeståndsskyldig för skada som orsakats genom fel eller försummelse i dennas arbete. Ersättningsbeloppet ska bland annat ta hänsyn till de omständigheter som ledde till skadan och skadans omfattning, samt den skadelidandes och skadevållarens ställning. Arbetstagaren är skyldig att ersätta skadan till ett skäligt belopp. I första hand ersätts skadorna dock av arbetsgivaren. Sådan skada som orsakats uppsåtligen ersätts i regel av arbetstagaren till fullt belopp.