Att utreda meningsskiljaktigheter

Förfarandesättet då meningsskiljaktigheter uppstått inom anställningsförhållandet varierar något beroende på om arbetsgivaren hör till ett arbetsgivarfack eller inte. På denna sida hittas utförligare anvisningar för olika situationer.

En medlem som arbetar i fackets avtalsbransch för en arbetsgivare som hör till ett arbetsgivarfack
En medlem som arbetar för en arbetsgivare som inte hör till ett arbetsgivarfack eller arbetar i en bransch som inte hör till fackets avtalsbransch
Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsfrågor

1. Utredande av meningsskiljaktigheter, då en medlem arbetar inom fackets avtalsbransch för en arbetsgivare som hör till ett arbetsgivarfack

I ett företag som hör till ett arbetsgivarfack avgörs meningsskiljaktigheter om kollektivavtalets tillämpning, tolkning eller brott mot det i enlighet med förhandlingsordningen i kollektivavtalet som tillämpas vid den aktuella tidpunkten.

Lokala förhandlingar

Meningsskiljaktigheter som gäller arbetstagarens lön och arbetsvillkor utreds i första hand genom lokala förhandlingar mellan arbetstagaren och dennes chef. Om meningsskiljaktigheten inte kan avgöras, kan frågan tas upp till förhandling mellan förtroendemannen och arbetsgivaren. Vid lokala förhandlingar kan förtroendemannen och arbetsgivarens representant efter gottfinnande anlita de förhandlingstjänster som facket erbjuder tillsammans och/eller var och en för sig.

Att uppgöra en promemoria över meningsskiljaktigheter och överföra frågan till avgörande mellan facken

Om meningsskiljaktigheten inte kan avgöras i lokala förhandlingar, kan den på ena partens initiativ överföras till facken för avgörande. För förhandlingar mellan facken gör huvudförtroendemannen och arbetsgivaren upp promemoria över meningsskiljaktigheten.

OBS! Vissa branscher (teknologiindustrin, bil- och maskinbranscherna) har en egen blankett för en promemoria över meningsskiljaktigheter, som ska användas vid meningsskiljaktigheter som gäller avtalsbranschen i fråga. En promemoria över meningsskiljaktigheter kan uppgöras först efter grundliga lokala förhandlingar.

Promemorian över meningsskiljaktigheter utgör en utgångspunkt för fortsatt utredning av frågan, och ska därför uppgöras omsorgsfullt.

I promemorian över meningsskiljaktigheter ska tydligt framgå vad meningsskiljaktigheten gäller och de båda lokala parternas syn på händelseförloppet och på rätt tolkning av kollektivavtalet i situationen i fråga.
Av den ska tydligt framgå vilka händelser och vilka juridiska frågor de lokala parterna fortfarande har meningsskiljaktigheter kring efter de lokala förhandlingarna.
Till den ska bifogas allt som kan ha betydelse för att utreda och avgöra frågan, dvs. alla bilagor och övriga sådana utredningar som kan vara av betydelse i frågan. Till promemorian över meningsskiljaktigheter bifogas alltid av medlemmen undertecknad, blankofullmakt (på finska) (3 st.), av båda parterna.
Om meningsskiljaktigheten gäller lönefordringar, ska i promemorian över meningsskiljaktigheter om möjligt även bifogas en kalkyl över lönefordringar.

Promemorian över meningsskiljaktigheter undertecknas för arbetstagarparten av huvudförtroendemannen eller om ingen förtroendeman finns, av en medlem/medlemmarna själv. Båda lokala parterna lämnar en promemoria med bilagor över meningsskiljaktigheterna till sitt eget fackförbund. Arbetstagarparten lämnar en promemoria över meningsskiljaktigheterna till centralbyråns juridiska enhet.

Om fackförbunden inte når samförstånd

Då en pro memoria över meningsskiljaktigheterna inkommit till fackförbunden vidtas förhandlingar mellan fackförbunden. Om inget samförstånd nås mellan fackförbunden, kan frågan överföras till rättshjälpsbedömning till fackets juridiska enhet. I dessa frågor behöver medlemmen inte fylla i en separat ansökan om rättshjälp.

2. Att utreda meningsskiljaktigheter då en medlem arbetar för en arbetsgivare som inte hör till ett arbetsgivarförbund eller arbetar i en bransch som inte hör till fackets avtalsbransch

Förhandlingsordningen i kollektivavtalet är inte förpliktigande i en situation, då medlemmen arbetar hos en arbetsgivare som inte hör till ett fackförbund eller då medlemmen inte arbetar i fackförbundets avtalsbransch. Även i dessa situationer ska meningsskiljaktigheterna i första hand lösas genom lokala förhandlingar mellan arbetstagaren och dennes närmaste chef eller förtroendemannen och arbetsgivarens representant.

Att söka rättshjälp

Om frågan inte kan avgöras i lokala förhandlingar eller efter vägledning av fackförbundets sakkunniga, kan en medlem söka rättshjälp hos fackförbundet för att utreda frågan. Ansökan om rättshjälp kan skrivas ut här (på finska). Fackförbundets sakkunniga på centralbyrån eller regionalbyrån som utrett frågan med medlemmen ger medlemmen vägledning i ifyllandet av ansökan om rättshjälp och fastställande av behövliga bilagor.

Rättshjälpsansökan utgör grunden för fortsatt utredning av frågan och ska därför fyllas i omsorgsfullt.

Föremålet för meningsskiljaktigheten och de missförhållanden som medlemmen upplever ska specificeras i ansökan så noga som möjligt och i den ska ingå en detaljerad utredning om händelseförloppet och bakgrunden till frågan.
Till den ska bifogas allt som kan ha betydelse för att utreda och avgöra frågan, dvs. alla bilagor och övriga sådana utredningar som kan vara av betydelse i frågan. Till promemorian över meningsskiljaktigheter bifogas alltid av medlemmen undertecknad, blankofullmakt (på finska) (3 st.), av båda parterna.
Till ansökan om rättshjälp ska även bifogas alla sådana utredningar som kan ha betydelse i frågan.
Om meningsskiljaktigheten gäller lönefordringar, ska i promemorian över meningsskiljaktigheter i mån av möjlighet även bifogas medlemmens egen kalkyl över lönefordringar.

Om samförstånd i frågan inte nås

Då en ansökan om rättshjälp inlämnats utreder fackförbundets sakkunniga frågan och strävar efter att förhandla om frågan med arbetsgivaren. Om inget samförstånd nås, kan frågan överföras till bedömning om rättshjälp till fackets juridiska enhet.

3. Olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

En medlem i Industrifacket kan beviljas rättshjälp om hen har råkat ut för ett arbetsolycksfall som lett till bestående eller betydande annat men. En förutsättning för beviljandet av rättshjälp är att fallet uppenbarligen är på väg till domstolsbehandling antingen som ett brottmål via en åklagare eller om fackförbundet väcker talan om olycksfallets ersättning. En medlem kan beviljas rättshjälp även då yrkessjukdomens svårighetsgrad förutsätter att skadeersättning söks hos arbetsgivaren.

Ett olycksfall är ett plötsligt och oväntat olycksfall som beror på en extern faktor, och leder till ett men eller en sjukdom hos arbetstagaren. Med yrkessjukdom avses en sjukdom som huvudsakligen orsakats arbetstagaren genom att denne utsatts för fysikaliska, kemiska eller biologiska faktorer i sitt arbete.

Ett skadeståndsyrkande kan framställas i flera olika punkter under behandlingen. Då kan ersättning sökas till exempel för sveda och värk, annat tillfälligt men eller bestående funktionellt men. Ersättande av arbetsolycksfall och yrkessjukdom förutsätter att det finns ett orsakssamband mellan skadan eller sjukdomen och arbetsolycksfallet och utsättningen under arbetet, det vill säga ett konsekvenssamband.

Att söka rättshjälp

I arbetsolycksfalls– och yrkessjukdomsfrågor söks rättshjälp alltid med ansökan om rättshjälp. En ansökan om rättshjälp uppgörs huvudsakligen i arbetsmiljöenheten utifrån enhetens bedömning och sakkunskap